Att bo på landet är frihet

Efter ännu en helg med hårt arbete ser nu vår gårdsplan riktigt städad ut. Åtta-nio kubikmeter ved har kapats upp, klyvts och staplats inne i ladan och nu känns det med ens mer hanterbart att bo som vi gör.

En sak som man kanske inte förstår när man bor i ett radhus, en lägenhet eller ett tajt sammanpackat villaområde är vilken frihet man faktiskt har ute på landet. I helgen har jag eldat ris, stubbar och andra former av ved i ett par rejäla brasor vilket jag kunde göra för att jag ville göra det.
Jag stör ingen eftersom närmsta granne är 50 meter bort och det hela blir helt enkelt smidigare och trevligare för alla inblandade.

När jag satt ute och var brandvakt igår kväll så hörde jag något som lät ungefär som en helikopter fast ändå inte. Jag tittade upp och såg en bunt svanar flaxa förbi och insåg att de flaxade helt i osynk men på tillräckligt låg höjd för att jag skulle höra det tydligt. Jag hade varken hört eller sett dem på det sättet om jag bott i mer “civiliserade” trakter.

Landet äger.