Pappa, sysadmin, poddare, Volvoman, chipsentusiast

Särskild postadress


Brev från Kronofogden

Under hösten har det i min brevlåda landat brev från Tingsrätten,
Kronofogden, diverse andra inkassobolag och Försäkringskassan. Inte den typ av brev man vill ha i brevlådan (möjligen förutom de från Försäkringskassan då…).

Alla dessa brev och dess avsändare två gemensamt: De hämtar mottagaradressen från folkbokföringen och de är inte adresserade till mig utan till en person som bott som inneboende på min adress när lägenheten ägdes av de tidigare ägarna.

Läs vidare ⟶

Friteringsrobot


Airfryer

Det finns givetvis gränser för hur lat man kan bli. Jag är visserligen ganska road av att laga mat, men det finns gränser för vad jag kan prestera med en stekpanna, gryta eller ugn. Riktigt goda kycklinglår, krispig pommes frites, krispiga grönsaker… eller varför inte fritera en banan och äta med vaniljglass? Vitlöksbröd?

Möjligheterna äro många. Och jag är inte på något sätt en särskilt bra kock ens i mitt eget kök så när den svarta fredagen dök upp slog jag till – likt en polis får man aldrig tveka att slå till, som bekant.

Läs vidare ⟶

Datortidningarna som försvann


Gamla datortidningar

VIC-rapport, Hemdatornytt, Datorhobby, Atarimagazin, PET-Nyheterna, Åtta bitar, Soft, Joystick… listan kan göras väldigt lång, och då har vi endast inkluderat några av de tidningar som vände sig till hemdatoranvändarna.

80-och 90-talets datorpress var minst sagt diversifierad. Stora förlag som exempelvis Bonnier höll sig borta från denna marknad – skulle det investeras pengar i en datortidning var det istället mot företagen man ville rikta sig och där platsade varken Commodore 64 eller Atari ST. När startades då den första svenska datortidningen? Intressant nog var det ett förlag ägt av Bonnier, Fackpressförlaget AB, som 1965 startade tidningen Modern datateknik under ledning av Carl-Adam Nycop. Om namnet låter bekant var han en tidningsman av klassiska mått som bland annat grundade kvällstidningen Expressen år 1944. Modern datateknik får anses vara den första svenska datortidningen och gavs ut i tio år fram till 1975. Tvåa på marknaden var tidningen Datornytt som gavs ut mellan 1977 och 1991, och i övrigt fanns det inte mycket till datorpress att tala om i Sverige på 70-talet. Kommande årtionde tog det fart på allvar med en rad tidningar. under senare delen av 80-talet och i princip hela 90-talet var International Data Group, IDG, den dominerande utgivaren av IT-relaterad press i Sverige och det förlaget tog inte i hemdatorer med tång varför det fanns gott om utrymme för andra spelare att ta för sig av marknaden.

Läs vidare ⟶

Fidonet.io går i graven


Fidonet.io-hunden

Efter ett par år med att driva en rad olika gratistjänster för att främja den öppna webben har jag bestämt mig för att Fidonet.io kommer gå i graven. Redan nu har jag antingen lagt ner tjänster (som exempelvis Peertube och Matrix) eller flyttat dem till en annan domän (runstop.org, där Mastodon och FTP finns).

Förklaringen till detta är ganska enkel: jag har inte tid, jag har inte ork och jag har ledsnat på att betala över 400 kronor per år för ett domännamn. Ett väldigt fräckt, snyggt domännamn, men ändock ett domännamn. Den nya domänen, runstop.org, kostar drygt en hundring per år via Cloudflares registreringstjänst – betydligt mer humant.

Läs vidare ⟶

Byta hårddisk i en 27-tums iMac


27" iMac

Ibland dimper det ner en dator i knät på en och man vet inte riktigt vad man ska göra med den, men samtidigt är datorn helt oemotståndlig så man bara måste använda den till… något.

En sådan dator är 27-tums iMac. Det är en dator jag alltid velat ha, mest för att den är så förbaskat elegant. När en synnerligen generös och trevlig lyssnare till vår podd hörde av sig och meddelade att han hade en 27-tums iMac från 2013 att ge bort så var jag inte sen att hämta den. Det var bara ett problem med den: datorn hängde sig efter en stunds användande. Den inbyggda hårddisken, en Fusion drive som Apple envisades med att bygga in i sina datorer några år är i själva verket en hybriddisk som till 90 procent består av en vanlig hårddisk och 10 procent en SSD-lagring där operativsystemet sköter hur din information lagras. Den information du behöver oftast ligger på den snabbare SSD-lagringen och de filer du inte använder så ofta landar på den långsammare hårddisken.

Läs vidare ⟶
© 2000 - 2024 Joakim Melin.