Pappa, poddare, Volvoman, chipsentusiast

Skapa NFS-server i MacOS 10.15

Elpriserna blir inte direkt lägre och efter att jag stängt av samtliga HP Micoservrar jag har hemma (fyra stycken – är du intresserad av att köpa får du gärna höra av dig) så stod jag med ett problem: jag tar nattliga backuper på ett antal datorer via rsync och NFS och den enda dator jag har kvar som är på dygnet runt utöver min Mac mini M1 är min gamla Mac mini från 2012 som står som server för diverse saker här hemma.

Kan man använda den som NFS-server? Jo, det kan man faktiskt. Det är inte 100 procent stabilt och det är inte helt enkelt att sätta upp heller. Jag förklarar hur du gör.

Först skapar du (som root) /etc/exports och delar ut den eller de kataloger du vill dela ut via NFS. Exempel:
/Volumes/Share/backup -mapall=användare -network subnät -mask nätmask

Användaren är den användare som har rätt att skriva på hårddisken och katalogen du delar ut. Subnät är antingen ett helt nätverk eller en enda maskin. Har du en bunt datorer som sitter på 192.168.1.0/24-nätet skriver du 192.168.1.0 som subnät och 255.255.255.0 som nätmask. Sökvägen är samma sökväg som MacOS monterar upp diskarna på – titta under /Volumes om du är osäker.

Därefter startar du om nfs-demonen med kommandot nfsd restart (som root).

Du kommer nu kunna montera diskvolymen men du kommer inte kunna skriva till den. Det tog en stund innan jag listade ut det men lösningen är egentligen ganska logisk som ologisk:

Gå in i System Preferences och välj “Security & Privacy”, välj sedan fliken “Privacy” och scrolla ned till “Full Disk Access” i listan till vänster. Därefter trycker du cmd-shift-g och väljer nfsd i katalogen /sbin. Stäng sedan System Preferences så ska det fungera.

Bli inte förvånad om NFS-monteringen får problem på sikt. Apple kan inte bry sig mindre om NFS numera, och detta från ett företag som vid en tidpunkt skröt om att de sålt flest Unix-baserade datorer i hela världen…


- = -

Apple M1-processorn är snabb

Vännerna på Halon Security är inte bara ödmjuka, trevliga och oerhört smarta. De kan sitt skit också.

I en ny bloggpost har de gjort en prestandajämförelse med Halons programvara och DKIM-signeringar körandes på Xeon-arkitekturen hos AWS, ARM-arkitekturen hos AWS och en vanlig Mac mini M1-maskin med Halons programvara i en container. Resultatet var ganska slående:

Plattform Arkitektur Signeringar p/s Verifieringar p/s
AWS c5.2xlarge x86 1 685 56 671
AWS c6g.2xlarge ARM 293 10 720
Mac mini M1 ARM 1 767 73 035

RSA-prestandan för ARM hos Aws förklaras av Amazon med att det är en “suboptimal användning av Graviton2-plattformen”.

Oavsett vad så kan man dra en slutsats av detta: Apples M1-plattform är snabb. Ruskigt snabb. Givetvis är det inte så att man ska springa och köpa en pall Mac mini-maskiner med M1-processorn och sätta i ett datacenter men ett sånt här experiment visar att Apple gör någonting rätt. Med lanseringen av M1 Max och M1 Pro visar företaget att de att de också kan sitt skit, oavsett vad Intel säger.


- = -

Problemet med iCloud+ och egen e-postdomän

iCloud

När Apple äntligen lanserade möjligheten att använda sin egna e-postdomän i iCloud blev jag kanske inte extatisk men åtminstone glad – ännu en tjänst jag kan lägga hos Apple och som jag sedan inte behöver hantera själv. Gott så.

Men sen började problemen. De två primära mailadresser jag använder har jag haft i 10+ år, och det visade sig efter lite meckande att jag registerat iCloud-konton på båda, för många många år sedan, sannolikt för att labba med något.

Så jag raderade båda kontona. Apple tog givetvis tid på sig att ta bort dem, men häromdagen fick jag mail (ett per konto) om att båda kontona var raderade:

Your Apple ID, [email protected], has been deleted. All associated information has been permanently erased from our systems or has been modified so that it no longer identifies you.

Notera hur de uttrycker sig i mailet ovan. All information kopplad till kontot har raderats från deras system. Fast det är inte helt sant. Jag kommer till det strax.

Jag försökte nu regga upp adresserna för domänerna i iClouds kontrollpanel men det fungerade inte. Samma felmeddelande. Jag väntade några dagar till, samma fel.

iCloud

Till slut bokade jag en samtalstid med Apples support på Irland som ringde mig idag. Jag förklarade problemet och supportpersonen började söka igenom. Efter mycket hummande och funderande säger han att även om kontot och dess innehåll är borta sparar Apple e-postadressen kontot var registrerat med för all framtid. Jag frågar om han kan radera det men nej, det kan han inte – “det går inte”.

Med andra ord: radera ditt konto, men adressen finns kvar hos Apple för alltid, oavsett om du vill det eller inte.

I mitt fall innebär det att jag inte kommer kunna använda de e-postadresser jag haft och ägt i många år, i fallet med den domän du besöker nu har jag ägt domänen i över 21 år.

Om du använt en e-postadress för återställning av konto eller som inloggning till samma konto du använder för iCloud+ så får du byta adresserna för återställning och inloggning så kommer det fungera.


- = -

Bluetooth-anslutning i bilen till lågpris

bluetooth i bilen

Efter att jag i våras sålde min Volvo XC70 och köpte en BMW 320d har jag saknat en sak: en ljudanslutning till bilstereon via Bluetooth. Jag har tittat på olika lösningar för att komplettera, eller ersätta, den befintliga stereon i bilen men det är både dyrt blir sällan snyggt. De lösningar som inte kostar skjortan baseras på Android och det är en större chans att Miljöpartiet ska låta ett elverk som eldar upp 125000 liter olja om dygnet stå och gå dygnet runt än att jag ska stoppa Android i min bil… eh, just ja.. Miljöpartiet låter ju just det hända. Hur som helst – inget Android i min bil tack så mycket.

Till saken hör också att jag under centerkonsolen i bilen har en AUX-ingång och ett USB-uttag. Det senare ger endast ström och går inte att använda för att skicka in ljud till bilstereon, så jag behöver en lösning som kan låta mig göra båda från en och samma plats för att slippa dra en lightningkabel från passagerarsidan, under handskfacket, till centerkonsolen där telefonen brukar ligga i ett fack.

Efter lite diskuterande i chattkanalen för Björeman // Melin // Åhs fick jag ett tips om en modell, men den tillverkas inte längre. Jag googlade vidare och fann en i princip identisk modell som kostade en tredjedel av vad den dyrare modellen från Belkin kostade, strax under 200 kronor med frakt. Jag tänkte att jag skulle slå till bara för att kunna rapportera om hur usel den är, men faktum är att den fungerar bra. Riktigt bra.

Den här modellen heter lite olika beroende på var man köper den. Hos Fyndiq heter den ingenting, hos Amazon heter den Centitenk. Det är samma produkt egentligen – den stödjer Bluetooth 3.0, har en ganska användbar knappsats som man kan fästa på ett bra ställe i bilen och fungerar i praktiken som fjärrkontroll till telefonen vid uppspelning (framåt, bakåt, paus, spela, volym upp och ned). Det intressanta med denna produkt, förutom dess pris, är att den både matar bluetooth-adaptern med ström och samtidigt har en genomgång som ger ett USB-uttag där jag kan koppla in min lightningkabel till telefonen.

bluetooth i bilen

Första gången man kopplar in bluetooth-adaptern i stereon och slår på strömmen så hör man något i högtalarna. Det tog flera försök innan jag faktiskt lyckades uppfatta vad det var, men det är en kvinnlig, sannolikt kinesisk, röst som säger “The Bluetooth device is ready to pair”:

Det låter också ganska roligt när telefonen anslutit sig till bluetooth-adaptern och rösten meddelar detta men det kan jag inte spela in då enheten “snott” all hantering av ljudet.

Ljudkvaliteten då? Den är vad jag kan höra så bra den kan bli över Bluetooth. Dynamiken som produceras när man spelar musik är givetvis vad den är när man använder Bluetooth, men det låter betydligt bättre än den adapter jag kopplade in min gamla Volvo XC70 och än så länge har inte telefonen haft några som helst problem att ansluta sig till Bluetooth-adaptern, något som var ganska frekvent jämfört med adaptern från vParts (ett i övrigt oerhört trevligt företag).

Adaptern från vParts kostade 908 kronor + frakt. Visst, den integrerade med bilstereon och dess knappar på ratten på ett sätt som denna, betydligt billigare, adapter inte gör, men konstigt nog är det möjligt att köpa en produkt för under 200 kronor som faktiskt fungerar bra, åtminstone än så länge. Jag kan inget annat än att rekommendera den, i synnerhet om du har en bilstereo som inte tillåter att du kopplar in tillbehör av det här slaget till exempelvis CD-växlaringången eller på annat sätt. Stereon i min BMW verkar tillåta att man ansluter en Bluetooth-adapter men det hade kostat närmare 2000 kronor att bara köpa hårdvaran som behövs och så roligt är det inte att bränna pengar.


- = -

Datormagazin Retro nummer 5!

DMZ Retro #5

Det är den där tiden på året då det börjar klia lite i fingrarna: det är dags för ett nytt nummer av Datormagazin Retro. I år satsar vi särskilt på Amiga, Commodore 128 och givetvis Commodore 64. Vi besöker Svenska Commodore-klubben, tittar mer på svenska BBS:er och får utstå spott och spe från Brad S. Bland annat.

Boka ditt nummer nu! Det finns som vanligt riktigt trevliga paket att välja mellan och årets 1337-paket är särskilt läckert.


- = -

© 2000 - 2025 Joakim Melin.